Greklandskrisen del 2

En tidslilnje från Reuters rörande den ekonomiska utvecklingen i Grekland sedan årsskiftet, här.

Analys av krispaketet på chefsekonomen Lena Bäckers Blogg

I förra inlägget började jag skrapa lite på ytan till varför man inte litar på Staten i Grekland och varför man inte har anledning att göra det.

Här fortsätter jag att titta på anledningar till politikerföraktet.

Att skylla ifrån sig är aldrig särskilt snyggt även om vi inom politiken ofta gör oss skyldiga till just det. Men det får ju ändå finnas gränser. På Nea Dimokratias (ND) officiella blogg från den 17/2 radas det upp hur PASOK är de som är skyldiga till det ekonomiska läget. Att statsskulden fortsatt att öka galoppartat under ND skylls också det på PASOK.

Politikerna i den grekiska riksdagen har sett hur landet måste dra åt svångremmen, men de vinner inte många poäng då de inte själva är beredda att minska sina löner eller förmåner.  Visst, liksom övriga offentligt anställda mister de den 13e och 14e månadslönen, men de får behålla (trumvirvel) den 14e och 15e månadslönen då de ses som ”bidrag” av något slag.

Att mötesarvodena för riksdagsledamöterna har sänkts med 15% har desamma kompenserat genom att märkbart öka antalet möten…

Bloggar: Per Altenberg, Tänk(t) om, Albin Ring Broman